Syftet är att undersöka hur några ungdomar resonerar när de använder kartor som analysverktyg, elevers förtrogenhet med kartor samt deras attityder till kartor och geografiämnet. Jag har genom främst samtalsintervjuer, men även genom observationer, studerat hur några elever i nionde skolåret i par resonerar och diskuterar geografiska frågor med hjälp av kartor. Undersökningen visar att eleverna har en relativt god förmåga att använda kartor för analys. Emellertid påvisar eleverna inte något större intresse för kartor som analysverktyg. Istället föredrar eleverna i stor utsträckning att resonera utifrån sina förkunskaper och uppfattningar.

Alla spelutvecklare har någonting att vinna på att kunna ge spelaren tydligare minnen av spelvärldar. I denna uppsats undersöks hur plattformsmoment kan användas för att förstärka mentala kartor. Respondenter har letat sig igenom en labyrint baserad på spelet Brain Fudge med olika grader av gravitation, och resultatet tyder på att besvärligare plattformsutmaningar gör det svårare för spelare att få en bild av spelvärlden som helhet..

I vårt examensarbete har vi undersökt hur specialpedagoger betraktar kognitiva hjälpmedel samt hur dessa används och i vilken utsträckning. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio specialpedagoger från tre olika särskolor. Svaren resulterade i fem huvudkategorier vilka sedan analyserades. Resultaten visar en positiv inställning till kognitiva hjälpmedel.

Undersökningen har ämnat svara på hur en spelares spelupplevelse i och uppfattning av en bana i ett spel förändrats när spelaren haft en karta mot när den inte haft en. Genom att konstruera en bana med karta och ?minikarta? undersöktes spelarens spelupplevelse och mentala modeller på banan. Undersökningen skilde dels på personer med spelvana och personer utan spelvana, dels på spelare med kartor och spelare utan kartor. Tillgången till karta visade sig knappt ha påverkat spelupplevelsen alls.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever tar till sig kartkunskapen i skolan, och hur de bibehåller den. Elevernas syn på kartor och dess betydelse undersöks också. Undersökningen har gjorts i en 8:e klass som dels har följts under en period, där eleverna har fått göra ett och samma karttest vid tre olika tillfällen, dels en undersökning om elevernas möjlighet till att identifiera delar av en helhet (kartan). Resultatet visar att elevernas kartkunskaper är låga, men med undervisning tar de till sig kartkunskap och bibehåller den. Elevernas inställning till kartor visar att eleverna överlag tycker att det är intressant och viktigt att kunna orientera sig med kartor..

Rapporten grundar sig på en studie i att utröna möjligheterna för att förenkla och effektivisera Metrias kartproduktion genom användning av Arc View 3.1 samt Arc View tillsammans med Adobes programvaror Illustrator och Photoshop. Två kartor skapades under arbetets gång, en översiktskarta och en centralortskarta över Gällivare. Moment som ingick var: Terrängskuggning, adressättning, symbol- och färgsättning av kartor samt test av kartframställning med hjälp av Adobes programvaror. Olika höjd- och solvinklar prövades vid terrängskuggning. Adressättning av vägar gjordes till en interaktiv funktion där gatuadressen fördes över från fastighetsdataregistret till GSD-Ekonomiska kartans vägskikt.

På vilka sätt kan kartor hjälpa oss i dagens samhälle? De flesta av oss har tillgång till en karta med GPS när som helst, i våra telefoner. Behöver vi kartan i vårt dagliga liv på andra sätt än genom denna (ganska) exakta positionering? Det är några av frågorna som ställs i detta examensarbete, där kartan undersöks som metod och byggare av kunskap. I detta arbete har mitt intresse för kartor slagits samman med ett hantverksnära arbetssätt.

En god arbetsmiljö kan anses vara nyckeln till en välfungerande verksamhet. Arbetsmiljö som begrepp är dock oerhört komplext där många olika problemaspekter samverkar och påverkar arbetsplatsens miljö. Vissa arbetsmiljörelaterade problem kan härröras till egenskaper som inte tillåter individen att utnyttja sina kognitiva förmågor och benämns därmed som kognitiva arbetsmiljöproblem. Andra faktorer som tekniska arbetsverktyg som skall vara de anställda behjälpliga, kan i de fall de brister, också påverka och störa tankeprocesserna hos individen. Den här rapportens syfte är att utveckla en förståelse om hur komplexa arbetsmiljöer samt interaktion med teknik kan skapa en stress som i förlängningen kan leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter kring förskrivning av kognitiva hjälpmedel till vuxna personer med utvecklingsstörning. En kvalitativ ansats valdes och författaren utförde telefonintervjuer med tolv arbetsterapeuter verksamma inom habilitering i olika delar av landet. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och kategorierna; vikten av att kartlägga behov inför förskrivning av kognitiva hjälpmedel, att främja delaktighet i förskrivningsprocessen, olika tillvägagångssätt vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel, omgivningens betydelse för användandet av kognitiva hjälpmedel samt vem ansvarar för uppföljning av kognitiva hjälpmedel?, identifierades och presenterades i resultatet. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt vid kartläggning av behov och förskrivning av hjälpmedel.

Kognitiva arbetsmiljöproblem är ett begrepp som funnits länge samtidigt som det fortfarande finns väldigt lite forskning som beskriver hur och varför människor blir påverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem påverkar människan på moderna arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrån en etnografisk ansats där datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har använts. Resultatet tyder på att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som två perspektiv i analysen och utgår från samma empiriska fältarbete som skett i ett kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jämförts för att se vad respektive teori bidrar med, där skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men även varför de uppstår och hur förändringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3..

Arbetet handlar om hur feedbacken påverkar människans kognitiva processer när denne använder sig av någon form av webbrowser. Genom en användarutvärdering och enkätundersökning besvarades följande frågor:Hur påverkar visuell feedback de kognitiva processerna uppmärksamhet och perception, i vanlig webbrowsermiljö?Hur pass stor är visuell feedbacks effektivitet i olika interaktionssituationer?De resultat som framkom tyder på att visuell feedback spelar en betydande roll när det gäller att påvisa funktioner, ge en känsla av länkning och ge användaren en uppfattning om vad som kan utföras på en hemsida. Även placeringen av feedback spelar en roll för hur väl feedbacken uppfattas av användaren..

Utifrån åkermarkens läge och utbredning i olika tider avgörs var i landskapet det bör förekomma fornlämningar. Uppsatsen utgör en metodutveckling för undvikande av dolda fornlämningar. Åkermarken i olika kartor extraheras med hjälp av bildhantering och GIS, tillsammans med jordartskartor, uppgifter om kända fornlämningar och 3D analyser identifieras parametrar för riskområden för påträffande av nya fornlämningar.Sedan värderas dessa tillsammans med andra värden att ta hänsyn till i en viktad sammanvägning av landskapets kulturhistoriska värden. Målet är optimering av sträckning för gasledning..

In soundscape research, the field?s methods can be employed in combination with approaches involving sound quality attributes in order to create a deeper understanding of sound images and soundscapes and how these may be described and designed. The integration of four methods are outlined, two from the soundscape domain and two from the sound engineering domain. This study has shown that by combining these methods the understanding of both the entire soundscape and the specific sounds increase. The study also shows that when the methods are used, there is a qualitative change of the description and understanding of soundscapes and the concrete description becomes more elaborate..

Kartor har använts inom en lång rad olika områden och för olika syften, allt från antikens vetenskapliga och filosofiska användning till militära syften under historiens krigstider. Det är just syftet med en karta som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska återges bestäms efter antingen ett spontant eller noggrant och specifikt urval. På detta sätt kan också kartframställaren påverka läsaren i en viss riktning. Men det måste på grund av detta därför alltid finnas en viss mening med kartan.

Sverige har under en längre tid haft en åldrande befolkning vilket resulterar i allt högre krav på hälso- och sjukvården då fler personer drabbas av ålderssjukdomar. Demens är en stor diagnosgrupp bland dessa och arbetsterapeuten har en viktig roll i behandlingen av personer med demens där bl.a. kognitiva hjälpmedel är ett nytt område inom arbetsterapi. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av och uppfattningar om kognitiva hjälpmedel för personer med demenssjukdom. En deskriptiv kvalitativ metod användes och datainsamling gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter som arbetade inom kommunal demensvård i en mellanstor svensk stad.